

RAMSES Pumi
Ja du kom in i mitt liv som en stormvind. Jag undrar hur många gånger
som knockat mig på näsan.
När vår dotter kom hem med dig första gången var det som att släppa in
en virvelvind.
Du var överallt samtidigt.
Vår gråhund och du var i samma ålder och ni lekte och busade. Lyckades
också tugga sönder en fjärrkontroll.
Jag kommer aldrig att glömma när jag skulle lära dig "ligg" Det kunde du
redan. I alla fall så sade jag ligg. Men du var för snabb för mig så du
hann sätta dig halvvägs upp och skälla till när jag sade "bra".
Så nästa gång när jag sade ligg så lade du dig ner satte dig halvvägs
upp och gav till ett glädjeskall.

Du ville lära dig nya saker hela tiden.
Jag adopterade dig som mitt barnbarn och blev mormor.
Lite luden men otroligt mjuk och go.
När jag hälsade på er så var du så glad att du nästan kröp in i mig.

Vi har gått många och långa promenader du och jag. Din matte har ofta
flyttat.
Med dig så har jag fått upptäcka platser som jag annars aldrig skulle ha
fått se.

Men du haltade allt mer och till sist gick det inte längre.
Kvällen som var din sista satt jag på vår altan.
Jag visste att du skulle få din insomningsspruta vid sjutiden.
Det var när sommaren är som vackrast.
Kvällssolen lyste på blommorna och en insekt stannade upp i luften.
Det var som att tiden stod still
Det var vackert på ett overkligt sätt.
Kyrkklockorna började slå och det kändes som att dom slog för dig.

Jag är helt säker på att du nu skuttar omkring på molnen och leker
tafatt med vinden. För nu har du inte längre ont.
Jag saknar dig
Mormor

REGNBÅGSBRON
Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.
När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där
finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker
tillsammans
hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och
solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och
friska
igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.
Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för
dem, någon som blivit lämnad kvar.
Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem
stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas
och plötsligt
flyger han iväg över det gröna gräset. Hans ben bär honom fortare och
fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning
som
varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer
smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in
i ögonen på
ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt
hjärta.
Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas
Meny |