Bastubadaren



Det var en gång en varm sommardag i slutet av 40-talet. Två unga män vandrade vägen fram någonstans i finska Karelen. De hade gått långt i sitt försök att hitta en bondgård som behövde lite tillfällig hjälp vid höbärgningen. Något annat mål för sin vandring än detta hade de inte. Nu låg solen lågt. Vore skönt få i sig lite mat också tänkte de. De gick upp för tunet till ytterligare en gård och klev in, satte sig på bänken innanför dörren och väntade på att någon skulle komma. Snart kom bonden som till deras glädje tyckte det vore bra med lite hjälp. De skulle få jobba, få mat och husrum några dagar.

Det var ju lördag och husbondfolket hade badat bastu. Nu frågade bonden om de ville bada bastu de också. Det borde finnas bad kvar och varmt vatten. Det var klart de ville. I glatt samspråk släntrade killarna ner för backen till bastun, gick in i bastukammaren och började knäppa upp. Den ena pladdrade på men den andra lyssnade till; hörde bastuljud inifrån bastun. Vatten slängdes och det fräste av att någon slängde vatten på stenarna, ja alla normala ljud från bastun hördes. Han uppmärksammade sin kamrat om ljuden och sa att de kanske borde gå ut om det var en kvinna där inne som skulle bli skrämd av deras närvaro om hon kom ut. Den andra tyckte det bara var festligt och pratade på igen. Den första gläntade på dörren för att se. DÅ, i samma ögonblick upphörde ljuden!
Inne i bastun var allt iordningställt som vid avslutat bad. Träbunkarna var upp och nervända, luckan stängd och vattnet på golvet höll på att torka upp. I samma ögonblick han stängde återigen dörren kom alla ljud tillbaka! Kamraten hade inte uppmärksammat uppehållet i ljud utan frågade; vem var det? Han fick till svar; Se själv.

Anfådda och med bultande hjärtan samlade sig killarna efter språngmarshen uppe på bron en stund innan de gick in. Återigen satte de sig på bänken invid dörren och väntade på bonden som till sist kom ifrån kammaren. Han undrade om inte värmen räckte till i bastun eftersom de var så snabbt tillbaka. Jodå, fick han till svar, vi fick bara inte någon bastutid !

Bonden tittade långt på dem och sade så: Jasså har han kommit tillbaka! Han har varit borta så länge nu så vi trodde han inte skulle komma nåt mer.

Det dessa unga män varit med om var ett känt faktum. Gården hade ibland en osynlig bastubadare hos sig!

Heidi
Ps.Den ena av dessa unga män blev senare min man. Han har berättat för mig om denna händelse plus några till händelser som inte går att rationellt förklara. Ds.
26 nov -05